Sök:

Sökresultat:

138 Uppsatser om Gran - Sida 1 av 10

En fallstudie av en gallringsfri skötselmetod för gran i Västra Götaland

Resultat från 3 olika bestånd i Västra Götaland. Åldern på bestånden är 30, 50 och 50 år. Varje provyta var 100 m2. Bestånden har vuxit utan gallring och gödsling och skötts enligt en metod som kallas Hyssnametoden. Syftet med studien var att beskriva, följa upp och utvärdera effekterna av en alternativ skogsskötselmetod.

Plantering av barrplantor på hösten : överlevnad och tillväxt

Detta arbeta har utförts för att undersöka hur höstplantering av täckrotsodlad Gran (Picea abies) och tall (Pinus sylvestris) överlever och utvecklas jämfört med vårplanterad. Detta i ett led för att se om man kan utöka planteringssäsongen för att få en jämnare arbetsbelastning över säsongen både i plantskolorna och ute i fält. Man har undersökt hur en planteringstidpunkt på sensommaren och hösten påverkar granplantors överlevnad jämfört med plantering på våren. Studien är utförd som en survey studie i södra Sverige på täckrotsplantor av Gran som planterats på medelboniteter 2007-2009 och inventerats 2010. Höst och vårplanterade granplantor är jämförda parvis med samma planttyp, ålder, proveniens och geografiskt område.

Diameter- höjdskillnader för klippgran (Abies laciocarpa), gran ( Picea abies), glasbjörk (Betula pubescens) och contorta (Pinus contorta) i Strömsunds kommun.

Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna rapport behandlas klippGran (Abies laciocarpa) och Contorta (Pinus contorta). Vid undersökningen av dessa trädsorter jämfördes diameter och höjdtillväxt med Gran (Picea abies) och björk (Betula pubescens). Mätningarna utfördes på lokaler i Strömsunds kommun i Jämtlands län vid Näxåsen (Strömsund) och runt Jorm i Frostviken på SCA:s marker.

Årsringsutvecklingens betydelse för produktion av granvirke av kärnved  

Syftet med denna studie var att undersöka möjligheten att producera virke av Gran som enbart består av kärnved och därmed öka kvaliteten för fasadvirke.För att uppnå syftet har flera olika metoder kombinerats. Metoderna var enkät, analys av data från experiment, simulering och validering.Kärnvedens diameter beror på ålder/antal årsringar och årsringsbredd. Bredare årsringar närmst märgen innebär en större diameter kärnved vid kärnvedsbildningen och en större diameter kärnved vid avverkning.Det är möjligt att producera virke av Gran som enbart består av kärnved. Det innebär emellertid att omloppstiderna kan behöva bli längre för att uppnå dimensioner av 120 ? 195 mm breda brädor och reglar.

Effekter av superabsorbent på granplantors överlevnad och tillväxt

Denna studie beskriver effekterna beträffande överlevnad och tillväxt hos Gran (Picea abeis L. Karst) vid tillsats av superabsorbent Luquasorb 1280R i samband med plantering under olika betingelser. Plantor i form av täckrot och barrot studerades. Tillsats av superabsorbent visade sig ha en positiv inverkan på de studerade parametrarna i jämförelse med referensmaterial utan tillsats av superabsorbent. Detta visade sig särskilt vid extremförsök under tak utan tillgång till vattentillförsel under försöksperioden, förutom vattentillsats i samband med plantering..

GROT uttag i Värmlands Län : Extraction of Harvest residues in the County of Värmland

På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT.

Att bygga sandslott - den uppbyggda berättelsen om Las Canteras

Uppsatsen handlar om stranden Playa de Las Canteras i Las Palmas på Gran Canaria och den uppbyggda berättelsen kring den. Fördomar som finns om Gran Canaria kan ofta kopplas till att vi bleka nordbor praktiskt taget bosätter oss på ön för att lapa sol och få hudcancer. Det är här som lokalbefolkningens främsta syfte är att förse oss med färgglada paraplyer i exotiska drinkar. Den bild som skapas i reseskildringar och andra liknande artiklar om Las Canteras är något helt annorlunda: På Las Canteras samsas man nämligen med lokalbefolkningen och upplever något annorlunda och genuint; inte bara sol och bad. Syftet med uppsatsen är att visa hur en diskurs skapas kring Las Canteras i utvalda texter.

Timmerkvalitet hos björk i blandskog med gran

Birch is the dominant deciduous tree species in Sweden but only 16 % is found in pure birch stands. The majority of the birch (51 %) is to be found in conifer dominated stands. Swedish forest land comprises approximately of 23 % mixed stands and one problem is that for mixed stands there are few management recommendations. The underlying aim of this thesis was to study the management of mixed forest stands of spruce and birch to achieve good timber quality of birch. The study was based on a literature study and measurement in a field experiment launched in 1998 by the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU).

Charterresenärers motivationsfaktorer : Charter från Jönköping Airport till Gran Canaria hösten 2013

Fokus i uppsatsen kommer primärt att ligga på charterturismen och resenärers motivationsfaktorer. Det centrala blir vad om styr människor när de konsumerar resor, det undersöks för att skapa en förståelse och dra paralleller till befintliga teorier och kunskaper. Genom att göra en nutida analys kommer vi att ta upp vad tidigare forskning säger om charter och vad Jönköping Airports resenärer säger om motivationen till charter, hösten 2013. Det finns mycket material från tidigare forskning som behandlar olika motivationsfaktorer när det gäller resor rent generellt men inte specifikt kopplat till charter. Därför är det ett område som är intressant att uppmärksamma.

Grön Charter på Gran Canaria? - en studie av massturismbranschens hållbara möjligheter

För att kunna tillgodose turismindustrins strävan efter tillväxt, utan att äventyra morgondagens resenärers möjlighet att resa, är det av stor vikt att massturismbranschen anammar en hållbar utveckling. Researrangören kan ta sitt ansvar för detta genom att implementera en hållbarhetsstrategi. Frågan är vilka svårigheter eller begränsningar en researrangör möter och vilka förutsättningar och möjligheter som finns för att dessa riktlinjer ska kunna realiseras i researrangörens verksamhet på en destination. Syftet med denna uppsats är att ur ett ledningsperspektiv identifiera och analysera kritiska punkter vid implementerandet av hållbarhetsstrategier för researrangörer.Vår undersökning visar att det finns kritiska områden för researrangörens implementerande av en hållbarhetsstrategi inom områdena miljö & kultur, samarbete och information & kommunikation. Vissa beror på Apollos verksamhetsutformning, andra beror på massturismens karaktär och en del är kopplade till förhållanden och förutsättningar på destinationen Gran Canaria..

Styrning av kundanpassade timmerflöden : inverkan av traktbankens storlek och utbytesprognosens tillförlitlighet

För att kunna styra våra avverkningsoperationer i skogen är vi beroende av någon form av beslutsunderlag. En form beslutsunderlag är prognoser på utfall vid avverkning som ger en skattning av längd-, diameter- och kvalitetsfördelning i ett avverkningsobjekt Prognoser kan vara till hjälp vid styrning av timmerflöden från skog till såg. Denna uppsats har till syfte att besvara frågorna: Vilken prognosnoggrannhet kan erhållas med hjälp av SkogForsks apteringssimulator Aptan i praktisk drift? Hur påverkas möjligheterna att styra timmerflödet mot vad marknaden efterfrågar av hur stor traktbanken är? Arbetet har bestått i att jämföra stocknotor från prognos, skördare, inmätning och postning samt simuleringar av hur olika traktbanksstorlekar kan uppfylla skiftande efterfrågan. Skiftande efterfrågan har simulerats genom att skapa önskestocknotor ( detaljerad efterfrågan) för fyra olika efterfrågescenarier.

Naturlig föryngring av skog

Populärvetenskaplig sammanfattning: Målsättningen med detta projekt var att undersöka vilka trädslag som dominerar vid naturlig föryngring samt vilka faktorer som påverkar föryngringsresultatet. Bakgrunden till projektet är en önskan från Skogstyrelsen i Höör att få en bättre uppfattning om hur situationen ser ut i skogarna då allt fler skogsägare väljer naturlig föryngring på sina marker. Syftet med undersökningen är att skogsvårdsstyrelsen med stöd från våra resultat, ska kunna ge ett bättre stöd och råd till markägare som överväger naturlig föryngring. Projektet ska även kunna ge stöd vid uppföljning och tillrättarvisning av markägare som ej fullgjort sina lagstadgade åtaganden, att något måste göras om de misslyckats med föryngringen.Studien genomfördes i Höör och Hörby kommun i centrala Skåne. Kommunerna ligger på gränsen mellan Gran och lövbältet varför de lämpar sig väl för studien.

Algbiomassa som gödselmedel till gran och tall

För att växter ska växa bra krävs det en mix av olika näringsämnen där de två viktigaste näringsämnena normalt sett är kväve (N) och fosfor (P). Det är viktigt att mixen av olika näringsämnen passar växtens behov samt att näringsämnena är möjliga för växten att ta upp. Det får inte heller vara för mycket av ett näringsämne då detta kan leda till förgiftning. Denna studie är gjord med syfte att klargöra hur algbiomassa av grönalger i blandad mix fungerar som gödslingsmedel för små plantor av tall (Pinus sylvestris) och Gran (Picea abies). Samt att hitta förklaringar över varför algerna påverkar plantornas tillväxt.

Kvalitet och kvantitet av älgfoder : en utvärdering av Skogsstyrelsens inventeringsmetod Fodpro i Hallands län

Skogsstyrelsen har tagit fram underlag där de visar hur mycket ungskog det finns i alla älgförvaltningsområden i Sverige. Detta gör de genom analys av satellitbilder. Skogsstyrelsen använder mängden ungskog som ett mått på hur mycket foder det finns för älgarna. De påpekar att man bör komplettera med fältinventeringar för att få en mer rättvis bild av fodertillgången, men i 2012- och 2013 års foderprognoser ingår inte fältinventeringar i underlaget. Problemen med metoden är att utan fältinventeringar får man inte en rättvis bild av fodertillgången i ungskogen. Det är inte alla ungskogar som erbjuder bra föda för älgen, t.ex.

Barrandel och fukthalt i färsk grot från gran i södra Sverige

Skogen är en förnyelsebar energikälla som möjliggör för ett minskat beroende av fossila bränslen. Ur ett politiskt perspektiv minskar såväl klimatpåverkan som beroendet av importerad energi från oroliga delar av världen genom att ta tillvara skogsbränsle lokalt. I Sverige är sågverkens biprodukter fullt utnyttjade och därför har skogsbränsle i from av grot (GRenar Och Toppar) en av de största potentialerna till ökat uttag.Barrträdens barr är en omstridd fråga i samband med tillvaratagandet av grot. Barren står för en liten del av biomassan, men för en stor del av näringen i ett bestånd. Därför är det önskvärt att så mycket som möjligt av barren lämnas på föryngringsytan.

1 Nästa sida ->